sandragillberg

Fann mig i en värld igår som jag behövde rymma från. Jag kunde inte stänga av hur gärna jag än ville.
Tillät mig att försvinna in i mina tankar, in i en annan värld, en hemlig värld, min värld...

Att leva med ADHD e ett pussel...få saker att fungera som "normala" människor inte ens behöver tänka på. Kopplingen mellan tanke och handling fungerar inte alls ibland. Enkla saker som att ta tag i tvätt, disk, städning t.ex kan ta flera dagar, flera veckor när det gäller städningen. Vet att jag måste ta disken eller tvätta eller städa men att gå från tanken "nu ska jag ställa mig och diska" till att verkligen ställa sig och diska kan ta flera dagar. Och jag kan heller inte tvinga mig själv till det.

Min hjärna går på högvarv från att jag slår upp ögonen på morgonen tills jag somnar på natten. Jag tar in alla ljud, alla rörelser, alla händelser, ALLTING som händer och sker runt omkring mig. Jag kan ALDRIG stänga av eller sätta hjärnan på paus en liten stund.

Tänk dig att du ser myrornaskrig, varje liten punkt, vit, svart eller grå är nånting du ska fokusera på. Allting på samma gång, hela ditt vakna tillstånd, varenda dag. Hur du än gör så kan du inte välja bort några punkter eller ta en paus från punkterna. Dom är där konstant och du MÅSTE fokusera på ALLA punkterna konstant. Så är mitt liv med ADHD.

Vissa kvällar vill jag springa med huvudet före in i väggen endart för att stänga av. Inte mitt liv, men tankeverksamheten för en liten stund bara. Att bara för en liten stund slippa fokuser på allt, slippa ta in alla intryck som är runt omkring mig.

Att leva med ADHD är inte jobbigt jämt, man lär sig att leva med det. Man finner olika metoder som gör dagarna lättare.

Så man kan säga att min hjärna är en torktumlare